Kristendomslektion på lågstadiet:
– Pelle, kan du säga vilken befallning Moses fick av rösten i den brinnande busken?
– Att han genast skulle bege sig till Egypten.
– Bra, Pelle. Minns du vad han skulle göra där?
– Jag tror att han skulle hämta brandkåren.

De unga rekryterna satt och diskuterade om det var kaffe eller te som de hade blivit serverade. De kunde inte komma överens så de ropade på kocken som raskt kom springande:
– Vad är det grabbar, vill ni ha mer choklad?

En ung man var ute på dansrestaurang och dansade hela kvällen med samma vackra kvinna. De trivdes båda i varandras sällskap och hade det väldigt trevligt men det var ju förstås lite störande att danserna hela tiden verkade bli kortare och kortare. Till sist frågade den unge mannen:
– Är det jag som inbillar mig eller blir danserna kortare och kortare?
– Jo, de blir kortare och kortare och jag vet nog vad det beror på.
– Jaså, vad då?
– Jo, det är så att… Jag är gift med kapellmästaren.

Sekreteraren till den gamle direktören:
– Det står en herre utanför som jag förmodar vill tala med direktörn.
– Förmodar? Vad menar Ni med det?
– Ja han undrar om den gamle snåljåpen är inne.

Praktikanten till förmannen:
– Hur många är det som jobbar här?
– Ja, inte mer än hälften skulle jag vilja säga.

Lille Urban, sex år är på sin första tågresa och när de åkt ett tag så frågar han sin mamma:
– Mamma, vem är den där Nypon-Stina?
– Nypon-Stina? Nu förstår jag inte vad du menar, lille vän.
– Jamen, efter varje station så kommer ju konduktören och letar efter henne.

En optimist och en pessimist står och pratar:
– Det är otroligt vilka framsteg tekniken gör. Nu kan man flyga jorden runt utan att mellanlanda.
– Ja, fast då kan man ju lika gärna stanna hemma.

Två småkillar står och skryter för varandra:
– Min pappa har så mycket pengar att han knappt får igen kassaskåpet.
– Ja, min pappa har samma problem. Han klagar hela tiden på att han har svårt att få det att gå ihop.

Lärarinnan till lille Kalle:
– Kan Karl nämna några namn ur bibeln?
– Davidsson.
– Nej, lille vän. Det finns ingen Davidsson omnämnd i bibeln.
– Joho då fröken, Hosianna Davidsson.

Hört under läxförhör:
– Kalle, här på bilden ser du en sparv och en bofink. Kan du säga mig vilken som är sparven?
– Jag är rätt så säker på att det är den som sitter bredvid bofinken, fröken.

Försäljaren ringer på villadörren som öppnas av en liten femåring med en stor cigarr i munnen. Mannen stirrar storögt och kommer helt av sig men efter en stund får han tillbaka målföret och frågar:
– Är dina föräldrar hemma, lille gosse?
Femåringen lättar lite på cigarren och säger:
– Vad tror du?

Den lille pojken tittade längtansfullt på sin kompis hundvalp och sade:
– Jag vill också ha en hund men jag får inte för mamma.
– Du använder väl fel taktik, sade kompisen.
Den lille pojken kliade sig i huvudet och sade sedan:
– Vad då “fel taktik”?
– Ja, du ska göra som jag gjorde. Jag bad om en lillebror och då fick jag en hund.

Gösta stod på golfbanans övningsfält och tränade swingen men det gick – snällt uttryckt – väldigt dåligt för honom. Han provade med alla olika klubbor han hade men fick ändå ingen träff på bollen. Till slut utbrast han:
– Nu har jag provat med alla klubbor jag har men jag får ändå ingen träff. Vad är det för skitklubbor jag har!
Hans golfkompis gjorde sitt bästa för att dölja ett begynnande skratt och påpekade lite fint:
– Det kanske inte är klubborna det är fel på.
Gösta stannade upp, tittade på bollen och sade sedan:
– Menar du att det är bollen det är fel på?

– Hörrö Gösta, har du hört att kyrkoherden ska skriva ett filmmanus?
– Nä, vad är det för stollerier?
– Jovisst, sörrö. “Blåst på kollekten” ska den visst heta.

Mamman tyckte att hennes make skulle tillbringa mer tid på tu man hand med sin son och föreslog att de två kunde gå på zoo tillsammans. Maken som inte var så intresserad av djur tvekade lite men sken sedan upp och höll – till fruns förvåning – med om att det var en fin-fin idé. När lördagen kom var det dags för deras utflykt. Far och son gick iväg på förmiddagen och kom inte tillbaka förrän det hade börjat bli kväll. Nyfiket och spänd av förväntan frågade mamman:
– Såg ni några djur?
– O ja, utbrast sonen, och ett av dem sprang så snabbt att pappa vann tusen kronor!

Den äkta mannen höll på att snickra ihop ett litet skjul där han skulle ha sina fiskegrejer när han fick slut på spik. Han bad då frun gå till järnaffären som låg på andra sidan älven och eftersom det var vinter så kunde hon gå över på isen. Innan frun gick skrev mannen en lapp till handlaren som han skickade med frun. När frun fått spikarna i affären och skulle betala kom hon på att hon inte hade fått med sig några pengar. Hon ursäktade sig för handlaren som svarade:
– Det är inga problem, fru Olsson. Det står här på lappen att din man betalar senare. Han vågade inte skicka med några pengar eftersom isen på älven är så svag nu.